Sandstrand


Dagen började med samma procedur som igår. Gå ca en timme till en stuga för att dricka kaffe och äta choklad. Sen nästan sprang vi de 13 km till singistugorna. På vägen dit tror vi att vi skymtade toppen av Kebnekaise. Det varma vädret och det höga tempot gjorde att vi inte mådde hundra när vi kom fram, men lunch, vatten och skugga löste problemet. Färden vidare mot Kaitumstugorna gick i lugnare tempo.

Läs Vidare

Gå, gå, gå


Dagen började med en snabb marsch på en timme till Alesjaurestugorna. Där lyxade Jocke till det med kaffe och en chokladkaka, oj så gott! Tyvärr så håller hålet i skon på att bli värre… Vid Alesjaurestugorna flyter vatten med en häftig färg förbi! Det märks att vi går på Kungsleden för det är spång och broar för minsta hinder. Dock var det två små vad som vi hade kunnat gå över om Jocke hade haft hela kängor och Karin hade velat blöta ner sina kängor lite.

Läs Vidare

Va mycke' folk!


Idag började vi vandringen längs Kungsleden. Vi hade strålande sol och varmt. En av de största förändringarna sedan tidigare är att det är så mycket folk längs leden. Det gör att man måste ta en extra titt innan man ska kissa. Leden efter Abiskojaurestugorna var ett riktigt uthållighetstest, långt uppför en brant backe och sedan plant i flera timmar. Utan vatten. I stekande solen… Det fanns en fors i början på backen där vi lyckligtvis som av en händelse drack och vilade lite extra.

Läs Vidare

Vilodag


Äntligen kom den så väl behövda vilodagen. Vi ägnade den mest åt att ta det lugnt och äta. Lite tvätt hann vi också med. Vi tog en promenad till affären för att köpa extra kalorier i form av Snickers och Mars. Jocke blev vän med en tysk herre som blev imponerad av hans tält. På kvällen satt Karin i fjällstationen och tittade på allsången.

Läs Vidare

Vi hann!


I morse var det första gången som Karin var först ut ur tältet. Det var för att senast klockan 20:00 skulle ett matpaket hämtas ut i Abisko. Jocke var sliten och hade ont, så det gick inte i raketfart. (Jocke tillägger att vi ändå var framme i god tid, för han kan bedöma tiden…) Vandringen började i tät och frodig björkskog med massa sten på stigen. Efter att vi korsade E10 blev terrängen helt annan!

Läs Vidare

Sverige!


Idag började Jocke med att sy sin sko – sent igår upptäckte han att den hade börjat spricka runt en söm. Det var på väg att bli ett hål. Men det fina vädret har kommit tillbaka! Vi har sett fjällvråkar, glaciärer och renhjordar. Två vad blev det idag, det var skönt att svalka fötterna. Dessvärre fick Jocke så ont i en fot att vi fick linda den för att kunna gå vidare.

Läs Vidare

Lång dag -- Aj mina fötter!


Idag var det blött! Från starten i Vouma regnade det lätt och vi gick lätt uppför i ett par timmar. I början var det mest blött i marken, men sen slutade regnet och sten-skravlet började. Efter hårt slit bland sten och sankmark kom vi tillslut fram till Gaskashytta där vi åt lunch. Regnet lättade men blåsten var kall. Efter lunchen kämpade vi oss genom björkskog som var ganska fin men jobbig att gå i om man ska ha högt tempo.

Läs Vidare

Kort dag


Idag skulle vi bara gå 18 km genom skogen till Voumahytta. Skönt med en kort dag, tänkte vi. Men givetvis började vi med att gå åt fel håll! Så efter en timme åt fel håll fick vi gena genom skogen för att gå tillbaka på en annan stig. Men vi lyckades ändå hålla humöret uppe, bland annat tack vare Karins rejäla frukost. Efter ett par timmar upp genom skogen kom vi äntligen fram till ett fint lunchställe vid en stor fors.

Läs Vidare

När är vi framme?


Vi vaknade till riktigt pang-väder, med en lagom medvind. Dessvärre var vi för långsamma att komma iväg så det han bli kallare och sämre väder. Vid det här laget hade Jocke börjat få ganska ont i fotleder och knän så Karin fick bära Jockes väska utför. Dagen karaktäriserades av låg fart och i stort sett bara en lång väntan. På slutet var det bara ett vad, lite upp och lite ner.

Läs Vidare

Skitväder


Motvinden från igår fick idag sällskap av dimma och regn. Lyckligtvis var Rostashyttan öppen så vi kunde gå in och värma oss och torka under lunchen. (I Norge är stugorna låsta och enbart medlemmar av Den Norske Turistföreningen har nyckel. Detta visste inte vi.) Dagens etapp bestod av mycket stenskvadder och enligt Karin gick vi ner för ett stup. Ibland var dimman så tät att man knappt såg till nästa röse på leden.

Läs Vidare